Nysätra kyrka

Nysätra kyrka byggdes på 1400-talet. Socknen omnämns dock redan 1286 och därefter 1314. Detta tillsammans med ett bevarat triumfkrucifix tyder på att kyrkan har haft en föregångare. Den nuvarande kyrkan är uppförd med en grund i gråsten och ovanpå den reser sig väggar av oputsat tegel. Tegel var ett dyrbart material och visar att det fanns en god ekonomi bakom kyrkbygget.

På långhusets och vapenhusets gavlar finns rika blinderingar i olika mönster. Vissa av blinderingarna bär något så ovanligt som spår av bemålning. Bland blinderingarna finns vapensköldar som tidigare varit målade. Sköldarna indikerar att Nysätra uppfördes som en stormannakyrka.

Liksom många andra kyrkorum visar detta att kyrkan har varit i bruk under åtskilliga sekler. Rummet präglas fortfarande av 1400-talet, inte minst genom de slagna valven och några bevarade andaktsbilder i trä.

Predikstolen och kyrkbänkarna bidrar däremot till att poängtera 1700-talet. Från detta sekel är även sjutton passionstavlor, som visar scener ur Kristi lidandes historia, från nattvardens instiftande till gravläggningen. Här finns en yttre parallell till de bilder som under medeltiden användes vid stationsandakter, där den bedjande med hjälp av scener ur passionshistorien kunde kontemplera Kristi lidande. Vilken funktion dessa tavlor hade i kyrkolivet under 1700-talet har vi i dag inga närmare uppgifter om.

Kyrkorummet har även inredning från 1900-talet. Under 1930- och 1940-talet bidrog konstnären Harald Lindberg med korfönstret, altarskåpet med återanvända medeltida figurer från ett tidigare altarskåp samt med altartavlan vid dopfunten.

Exteriört visar fasaden att kyrkan har problematiska grundförhållanden. Den södra långsidan har sjunkit och murades på under 1800-talet. Vapenhusets yttertak sänktes och taket blev flackare än sitt ursprungliga.

På kyrkogården finns en hög jord- kulle som markerar den af Sillénska familjegraven från 1794. Överst på kullen är en rest sten över kanslirådet Georg Wilhelm af Sillén till Ryda kungsgård.